Ja, jag får väl bli den första att erkänna att jag faktiskt varit lite orättvis. Folk på den här skolan är i alla fall öppna, trevliga och intresserade. De delar inte upp sig i små tighta grupper som jag är van vid, utan känns som om de faktiskt kan umgås med nästan vem som helst. Jag har för första gången i mitt liv efter en vecka på en skola ännu inte ätit eller fikat ensam med en bok en endaste gång och jag har lärt mig namnen på flera, samt att än fler hälsar på mig när jag kommer dit eller vinkar hejdå när jag går hem.
Jag är inte van vid det. Det är läskigt. Samtidigt är det nog läge att ta upp några andra bevingade ord som jag tidigare nyttjat: Människor är bara normala tills man lär känna dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar