Min värsta och bästa sommarjobb var som köksa på ett ridläger. Alla som har haft någon som helst verklighetsbaserad kontakt med hästbranchen vet att där råder extrema minimilöner, löjlig övertid och ett vansinnigt volentärarbete för att få den att gå runt.
Jag tjänade mest av alla inhyrda på lägret. Efter skatt fick jag 6000 kronor då jag jobbat mina tre veckor. På dessa tre veckor hade jag en ledig dag, annars var det vardag som helg, från 07:00 till 23:00 som gällde, med andra ord 320 timmars arbetstid. Jag hade ensamt ansvar för 30 idrottares mathållning, inköp, tillagning och allt arbete i och kring köket. Diskmaskinen var trasig.
Klockan 07:00 skulle frukosten vara framdukad. Klockan 11:00 skulle lunchen vara framme. Ett mellanmål på eftermiddagen, sedan middag och till sist ett litet kvällsmål. Det var många gånger man inte var klar med disk och efterarbete förrän 23:30 på natten.
Tre eller fyra dagar lyckades jag byta till mig en ledig kväll. Det fungerade som så att jag då gick upp klockan 05:00, dukade fram frukost för första ridgruppen och diskade lite fort, följde sedan med som ledare på morgonens uteritt (givetvis med hästinfångning, ryktning och sadling innan, samt att hjälpa de som behövde hjälp med sitt) och var tillbaka till 08:30, lagom för att diska upp efter den andra gruppen som då fått fixa sin frukost själv. För detta belönades jag med att släppas efter att jag diskat efter middagen, ofta runt 19:30 och kunna ha kvällen fri till annat så ordnade de andra ledarna med kvällsmålet.
För det mesta var disken kvar när jag kom tillbaka inpå natten.
Utöver kökstjänsten så fick jag alltså planera matlistan och ordna inhandling, men fungerade också som en slags allt-i-allo. Jag lagade en trasig toalett, plåstrade om småskador, städade matsalen och hjälpte till med att sätta upp nya staket och sköta utfodring. Sista dagen firades med att städa alla de småstugor där lägerdeltagarna hade bott.
Och ständigt var lägerchefen på mig som en hök angående renligheten och att passa alla tider perfekt, och det fanns alltid lägerdeltagare som gnällde högljutt på maten (barn är SVÅRA att laga mat till) medan andra var ganska nöjda.
Ofta grät jag av trötthet, men i kudden så att jag inte störde de andra lägerledarna med vilka fyra jag delade ett rum som var ungefär lika stort som en garderob.
Så hur i hela friden kunde det här vara det bästa sommarjobb jag någonsin haft? Jag vet inte, kanske för att jag haft riktigt jävligt dåliga sommarjobb.
Jag tjänade mest av alla inhyrda på lägret. Efter skatt fick jag 6000 kronor då jag jobbat mina tre veckor. På dessa tre veckor hade jag en ledig dag, annars var det vardag som helg, från 07:00 till 23:00 som gällde, med andra ord 320 timmars arbetstid. Jag hade ensamt ansvar för 30 idrottares mathållning, inköp, tillagning och allt arbete i och kring köket. Diskmaskinen var trasig.
Klockan 07:00 skulle frukosten vara framdukad. Klockan 11:00 skulle lunchen vara framme. Ett mellanmål på eftermiddagen, sedan middag och till sist ett litet kvällsmål. Det var många gånger man inte var klar med disk och efterarbete förrän 23:30 på natten.
Tre eller fyra dagar lyckades jag byta till mig en ledig kväll. Det fungerade som så att jag då gick upp klockan 05:00, dukade fram frukost för första ridgruppen och diskade lite fort, följde sedan med som ledare på morgonens uteritt (givetvis med hästinfångning, ryktning och sadling innan, samt att hjälpa de som behövde hjälp med sitt) och var tillbaka till 08:30, lagom för att diska upp efter den andra gruppen som då fått fixa sin frukost själv. För detta belönades jag med att släppas efter att jag diskat efter middagen, ofta runt 19:30 och kunna ha kvällen fri till annat så ordnade de andra ledarna med kvällsmålet.
För det mesta var disken kvar när jag kom tillbaka inpå natten.
Utöver kökstjänsten så fick jag alltså planera matlistan och ordna inhandling, men fungerade också som en slags allt-i-allo. Jag lagade en trasig toalett, plåstrade om småskador, städade matsalen och hjälpte till med att sätta upp nya staket och sköta utfodring. Sista dagen firades med att städa alla de småstugor där lägerdeltagarna hade bott.
Och ständigt var lägerchefen på mig som en hök angående renligheten och att passa alla tider perfekt, och det fanns alltid lägerdeltagare som gnällde högljutt på maten (barn är SVÅRA att laga mat till) medan andra var ganska nöjda.
Ofta grät jag av trötthet, men i kudden så att jag inte störde de andra lägerledarna med vilka fyra jag delade ett rum som var ungefär lika stort som en garderob.
Så hur i hela friden kunde det här vara det bästa sommarjobb jag någonsin haft? Jag vet inte, kanske för att jag haft riktigt jävligt dåliga sommarjobb.
