Pumpor

Doften av pumpasoppa sprider sig i lägenheten och jag kommer på mig själv att gå och nynna för mig själv. På diskbänken ligger den nyinköpta pumpatvålen från Solberga gård och på balkongen står pumpalyktan och väntar på kvällsdunklet och ljuständning. I kylskåpet står en skål med nyrensade pumpafrön som senare skall saltas och rostas.
Jag älskar pumpor, ni vet. De gör mig lycklig. Allt som har med pumpor att göra är fantastiskt. Jag älskar lyktorna, ljuden, doften, smaken. Jag vill omge mig med pumpor tills den dagen jag dör.

En bild av mitt rum

Jag tror inte det finns någonting som i dag kan kallas för "mitt rum" i och med att min och yetins lägenhet har många, många rum.
Därmed bjuder jag på en bild av mitt gamla flickrum:

1998

Egentligen säger den här bilden ganska mycket om vem jag var 1998, förutom just hur mycket jag avgudade David Bowie.
Överkastet är i form av trädsiluetter och jag ångrar än i dag att jag senare gav bort det till en i raden av pojkvänner i ett försök att pigga upp hans grymt oinspirerande rum. På nattygsbordet ligger en röd bok med Tennysons samlade poem och framför det står den blå stolen som min farfar byggt. Den står för övrigt fortfarande i mitt sovrum. GB-flaggan som skymtar är den berömda partyflaggan där jag samlade autografer från Exilare (Exilen var the place to be online på den tiden). Under flaggan kan man skymta den grå svansen och rumpan på partyråttan, en råtta jag sydde i syslöjden och som sedan fick följa med på alla fester som var möjliga. Sänglampan har klistermärken med dinosaurier och längst upp i förgrunden syns min älskade taklampa i form av hästskor och fejkljus där man skulle sätta glödlamporna.

Av alla dessa älskade saker har jag i dag bara kvar Bowieskivorna, stolen och boken av Tennyson.

Vägen till himlen går förbi en tekanna

Te är kärlek. Det jag älskar mest med te är tillbehören, ritualen och det lugn den skänker. Själva drycken kommer tvåa på min lista. Det har tagit mig lång tid att börja gilla te igen. Efter att jag fick diabetes och jag var tvungen att lägga ned sockret så kändes nästan alla sorter plötsligt för beska, men med tiden hittade jag tillbaka.  Kaffe är ju egentligen inte min grej. Jag dricker det, men det är inte min grej.

Jag har just avslutat en kanna med Jenny Nyströms inköpt häromdagen från Gerdas Te och Kaffehandel här i Kalmar. Jag älskar den butiken. Det luktar fantastiskt av te, kaffe, kryddor och ostar. Inredningen är ålderdomlig, expediterna vänliga och trevliga. Man får så många olika sinnen tillfredställda av ett besök där.

Andra favoritsorter är (förutom nyponte) givetvis Psycho Lemon - en kryddig och lite stickig blandning med stark smak av citrongräs - som min syster introducerade mig för, eller Cowboydröm - med tydlig saltlakritssmak - som Alv gett mig. En kopp chai har nästan förlorat sin charm när man inte kan fylla den med socker, gräddig mjölk och kanel, men vissa dagar händer det att jag dricker det ändå, om inte annat för doftens skull.

Vad man dricker sitt te i och häller upp det ur är också viktigt. Min absoluta favoritmugg genom tiderna lyckades gå sönder för inte så länge sedan och det tycks inte finnas dess like att få tag i längre. Det var en underbar blå enhörningsmugg av märket Magic Forest från Nici. Inuti stod det "Magic Moments" och i botten kunde man genom teet skymta en trött enhörning som sov på en månskära. Väldigt kitchigt och alldeles, alldeles underbart.
Har en rosa också som bara är lite skadad i ena kanten, men det är helt enkelt inte samma sak. Jag vill ha mina magiska ögonblick och min slumrande, blå enhörning på månen. Det är faktiskt viktigt.

En tekanna har jag i alla fall som jag älskar. Jag fick den av Alv för en hög med år sedan och använder den flitigt. Försökte hitta en bra bild på den, men i stället får jag erbjuda en dålig. Den är i alla fall mattsvart med blått glaserat lock och räcker precis lagom för några morgonmuggar te. Till skillnad från många andra te-entusiaster så föredrar jag nämligen lite mindre muggar eller koppar i stället för de gigantiska, annars skulle jag ju inte ha någon som helst nytta för min tekanna, inte sant?

Sist men inte minst skall jag tala med er om en annan viktig del av tedrickandet, nämligen tekulan. Har nyligen införskaffat en sådan där tekula med fjäder från Indiska. Anledningen var givetvis att de är relativt snygga och sluter tätt. Jag är trött på tekulor som sprider flagor i halva kannan. När jag sökte runt på bilder till det här inlägget så hittade jag också det mest fantastiska jag någonsin sett i hela mitt liv. Jag tryckte på "KÖP"-knappen med nästan manisk desperation, bara för att inse att själva frakten i sig gick på femtio spänn och det därmed inte längre var värt det. Fast det känns ändå som om det nästan vore värt det. Beskåda själva underverket:

Är den inte fantastisk?

Slutet på stekpanne-DISKussionen

Hur man bäst bör diska en stekpanna är ett ämne som många har grymt starka åsikter om. Jepp, jepp, det har nått hit nu. Förr pratade vi om slagsmål mellan Fantomen och Läderlappen, men nu... Eller vänta. Vi pratar fortfarande om slagsmål mellan Fantomen och Läderlappen, så det var ingenting. Nu kör vi!

Hur som helst. Många påstår att man inte skall diska stekpannor med diskmedel. Andra säger att kallt vatten och diskmedel går bra. Några påstår att man aldrig skall diska stekpannor alls, utan bara torka ur dem med hushållspapper. Nu har jag tröttnat och gjort noggranna efterforskningar i ämnet. Så här ligger det till:

Teflonpannor kan man diska med hur mycket diskmedel som helst. Det enda man skall vara lite försiktig med är att inte hälla kallt vatten i dem direkt efter att de varit heta, eftersom de då lätt blir buckliga i botten och sämre lämpade för pannkakor - vilken självklart ingen vill uppleva.

Gjutjärnspannor skall man helst inte diska med diskmedel alls, påstår experterna. Snicksnack, tycker jag. Om man använder sin gjutjärnspanna ofta och till flottiga saker så går det bra att diska även den med diskmedel. Om man inte använder flottiga saker så ofta så kan man diska gjutjärnspannan i diskmedel och sedan smörja in den med exempelvis matolja så rostar den inte och håller sig hel och fin.

Sådärja. Nu har ni någonstans att hänvisa till nästa gång ni hamnar i den här diskussionen.