Jag är inte alltid den smidigaste fisken i fällan och inspirerad av
en annan blogg så tänkte jag börja berätta mer om det.
Det var en gång ett releaseparty i Malexander. Alla trubadurernas flickvänner och kvinnliga vänner hade samlats på gräsmattan för att knyta vänskapsband och utbyta anekdoter. Den första diskussionen lyckades jag undkomma med nöd och näppe. Det var en frisinnad "Hur många jag har haft sex med"-uppräkning där talen tolv och femton ådrog sig mycket förfasande. Bra att jag höll klaffen.
Den andra diskussionen verkade så harmlös att jag lät mig dras med i samtalet. Det handlade om vad man hade för smeknamn på sina husdjur, oftast katter. Gulliga namn som "Snutten" och "Gullegos" dök upp frekvent. När turen kom till mig berättade jag att jag ofta kallar min katt för "Tofflan". Frågan blev givetvis varför och glatt medryckt så svarade jag också:
- Jo, för om man gnider in foten i vaselin och sparkar hårt nog så ÄR det en toffla.
Det blev sällsamt tyst omkring mig.
