Visar inlägg med etikett Konst och Serier. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Konst och Serier. Visa alla inlägg

16 mars 2025

Ljushuvud

 

Mina tre senaste projekt har varit lampor. Det finns en särskild slags tillfredställelse i att ta trasiga eller oanvändbara lampor, lägga till, dra ifrån, sätta ihop och bygga en helt ny lampa som perfekt passar ens syften.
Den första var en bordslampa i form av ett blått klot som med hjälp av en hyllkonsol och sladd från en annan gammal lampa fick bli väggbelysning vid min byrå.
Den andra var den ni ser ovanför, vilken brukade vara en fontän som jag fann i soporna, men som nu blivit en lampa med plats för mina finaste glaskulor.
Den tredje som jag jobbar med var en rostig sak i billig guldfärg, i form av en stjälk med blad och lampan som en blomma. Jag har slipat den och grundmålat den och nu börjat med första lagret faktiskt färg. Den skall bli grön, se mer ut som en faktisk blomma.

Idag har jag också råkat skriva två sidor på en novell. Jag kan inte ens minnas senast det hände, men jag är litet orolig för att jag inte kommer att avsluta den. Det där med att avsluta saker, särskilt berättelser, har aldrig varit min starka sida. Nästan alla mina rollspelskaraktärer och lajvkaraktärer efter närmare 30 år i hobbyn lever. Min mor blev redan när jag var liten totalt överkörd av "Mamma, vill du höra början på en ny berättelse?" Men ibland händer det ju att jag slutför saker. Vi får se. Tills vidare får dokumentet ligga kvar utan att stängas ned. Kanske hjälper det.

15 mars 2025

Omtumlande

 

Det är omtumlande dagar och nätter, samtidigt som de går in i varandra. Jag är inne i någon slags skapande period där jag inte bara kan låta bli att fippla med litet saker här och där. Samtidigt känns det som att jag väntar på någonting, men jag vet inte vad. Att Orken magiskt skall uppenbara sig som en blixt från klar himmel och göra att jag plötsligt kan vara vaken och fokusera på vad jag vill. Det går inte. Det kommer inte att hända. Jag vet ju det, men jag kan inte låta bli att längta och vänta i alla fall.

Bilden ovan är en av tre som samma konstnär gjort och några av de första bilderna jag faktiskt sparat ned på datorn på många år. Förr brukade jag ha en mapp med sparade bilder som inspirerade mig eller gjorde mig glad. Jag vet inte varför jag slutade med det, men kanske är det här början på ett nytt personligt galleri jag kan besöka när jag vill. Vem vet?

12 feb. 2013

Seriernas inkörsportar

Tomb berättade häromdagen om vad som var hans inkörsport till seriernas värld och efterfrågade på samma gång andras historia inom ämnet. Jag tänkte att det lät roligt och skriver nu lite om det.

Den första serie jag kan minnas att jag läste var Fantomen. Pappa köpte Fantomen och ibland Agent X9. Det hände också att både Seriemagasinet och Magnum Comics dök upp hemma hos oss, men jag är osäker på om de gjorde det för att de köptes eller hittades i någon auktionslåda och råkade hamna där. Min första seriehjälte var Mandrake. Jag tyckte han var så häftig med sin hypnotiska förmåga och sin höga hatt. Då var jag förmodligen bara runt åtta år gammal eller något sådant. Sedan slukade jag allt med Modesty Blaise. En bättre kvinnlig förebild var nog svår att hitta för mig vid den tiden.

Det var för övrigt i Magnum Comics som jag för första gången stötte på karaktären Death, den söta lilla gothflickan med underligt nog aptit på livet.

Hur som helst. Det var vanligt att jag och mina vänner satt på biblioteket och läste serier där. Jag minns inte exakt vad vi läste, men utöver korta komiska serier som Himlens Änglar så framstår några klarare och tydligare än andra. Främst då den fantastiska Alverfolkets första två böcker, som man läste med stor förundran innan de hastigt och lustigt stals av någon från bibliotekets samlingar.
Jag var också ett stort fan av Prins Valiant, men det kan nog bero mer på mina drömmar om riddare än någon egentlig förkärlek för själva serien eller pagefrisyrer.
En serie jag läste tidigt var också Peter Madsens Valhalla som på ett perfekt sätt kombinerade härliga teckningar med historia och äventyr - allt sådant jag älskade redan som liten. Läser dem gärna än i dag med stor behållning.

Det finns andra serieböcker jag jag minns med kärlek och som jag söker efter än i dag. Några av dessa är de om Mystiska 2:an, särskilt Glaspyramiderna. Jag vet inte vad det var som lockade så mycket med de serierna, eftersom de tydligt kontrasterande svartvita bilderna låg långt bort från tidigare favoriter. Kanske var de ett sätt att åter närma mig mina rötter i de svartvita seriernas värld.

Från denna början fann jag sedan Jhonen Vasquez och omfamnade hans serier med hela mitt hatiska tonårsjag. Jag hittade också underbara Gloom Cookie, läste mer Sandman, Books of Magic och Jill Thompsons urcharmiga historier.

Och om man adderar lite X-factor, en och annan fladdermus, en del snusk i form av Maran av Lina Neidestam, en död liten flicka, Nemi och en och annan spinoff på Sandman så är vi nog framme vid i dag. Jag slår också mina lovar runt lite mer udda serier som den mysiga Närkontakt med flygande tefats hela två nummer, eller myspys med Dracula och Creepshow.

Så Fantomen, eller rättare sagt Mandrake kan nog räknas som min egentliga inkörsport. Än i dag är jag ju lite extra svag för gentlemän i cape och höga hattar. En del ränder går helt enkelt aldrig ur.

24 jan. 2012

Allas vår favorit-lyckodrake!

Måste bara dela med mig av den här helt underbara versionen av lyckodraken!





Fler bilder finns på den skickliga konsthantverkerskan Irma Hoanis hemsida.

22 okt. 2011

Konstig konst

I dag städade jag lite i min ateljé. Då hittade jag det här. Jag gjorde den när jag gick på folkhögskola. Det var en upplevelse som sannerligen gjorde mig till en lyckligare och mer öppen och positiv människa.

Eller kanske inte. Jag gillar bilden, dock. Om man klickar på den tror jag dessutom att den blir jättestor. Nu skall jag städa en liten stund till innan jag får feberyrsel och måste sätta mig ned ännu en gång. Grymt irriterande.

15 sep. 2011

Badande troll

Jag har gjort konst. Har hållit på med den här bilden till och från i flera år, men kommer liksom aldrig riktigt på hur jag skall avsluta den.

25 juli 2011

Vackra brev

Jag älskar det skrivna ordet. Jag älskar bokstäver. Jag älskar gamla saker. När jag tänker på att de flesta människor inte vet vad en läskvagga eller ett bläckhorn är numera så är det en liten tagg som sticker till i hjärtat.

I dag försökte jag hitta fint brevpapper. Att skriva brev är en omständlig procedur för mig. Det måste vara fint papper, bra bläck, rätt stift till pennan, vacker handstil, dekorerat kuvert. Det måste kännas själfullt på något sätt. Ett brev skall vara lika delikat visuellt som innehållsmässigt. Att hitta ett brevpapper utan Disneymotiv och utan blommor a la scrapbooking-kärring eller änglar är hopplöst. Totalt hopplöst. Man kan köpa dyra, enkla vita, linjerade blad som säljs som brevpapper, men ärligt talat - då kan man lika gärna använda ett papper ur ett vanligt collegeblock. En gång i vuxen ålder har jag hittat ett bra brevpapper. Det var vitt, tjockt och hade svarta, snirkliga mönster i hörnen, till och med de medföljande kuverten kändes lyxiga. Jag har aldrig lyckats hitta det igen. Numera gör jag egna brevpapper när jag väl kommer mig för att skriva. Jag dekorerar kuverten med egenhändiga frimärken och krumelurer. Jag skriver med bläck och penna. Jag njuter av det, för att skriva sådana brev är som en konst.

Jag önskar att jag hade ett riktigt bläckhorn. I stället har jag en pytteliten Nalle Puh-mugg från en automat utanför ICA. Inte särdeles elegant, eller hur? Jag önskar också att jag hade en läskvagga och en penna som inte bara är gjord i plast.

Det sista att göra innan man skickar ett brev är att försegla kuvertet med ett lacksigill. Det är synd att det skall vara så svårt att hitta en fin sigillstämpel, eller veta var man skall vända sig om man vill ha en personlig. Nu kör jag helt enkelt med en stjärna för det mesta, stundtals även en fransk lilja om jag är på det humöret.
Jag irriterar mig också på lackstängerna man köper i affärerna. Det bästa jag någonsin införskaffat mig i lackväg tycks vara omöjligt att hitta igen. Det var små fem eller åttkantiga, platta bitar av röd lack som man lade på en tillhörande liten metallsked med trähandtag och hällskåra. Sedan höll man skeden över ett ljus till lacket smält och hällde det på plats. Det var det bästa lack som någonsin funnits och om du som läser det här vet var man hittar mer så får du gärna hojta till. (JIPPIE! Napp direkt! Nu skall jag köpa nytt!)

Och nu, till sist, lite frossande i vackra skrivsaker... Säga vad man vill om datorer, men den här skönheten kan de inte uppnå!

Sigill gör allting vackrare!


Läskvaggor eller läskpressar är till för att ta bort överflödigt bläck. Vilka skönheter!

Blyertspennor - släng er i väggen!

Även brevknivar och brevställ ligger mig varmt om hjärtat. Hittade dock inget snyggt brevställ att visa bild på.

Ett rese-etui för bläckhornet. Så sjukt, otroligt, fantastiskt underbart. Jag önskar mig ett sådant här så mycket att jag knappt vet var jag skall ta vägen.
En av de vackraste stämplar jag sett. Från 1800-talets London.

13 juli 2011

Kan inte rita längre

Ni kanske har lagt märke till att det inte längre uppdateras något på min webb-seriesida. Det beror inte på att jag har slut på idéer eller ingen tid, utan på att jag helt enkelt inte kan teckna längre. Jag har försökt och försökt och försökt, men det går inte. Allt ser ut som skräp. Totalt, jävla skräp. Det är vansinnigt irriterande, särskilt när man konstant har bra idéer till uppdateringar. Som den här som jag nu försökt med i en och en halv timme utan att lyckas producera en enda serieruta som duger:

Första rutan: Bild av absintflaska, ett paket socker och en lågande tändsticka.
Andra rutan: Jag, uppenbart aspackad och jättelycklig, vrålandes "YAAAAH! Absinthe Tuesday!!"
Tredje rutan: Jag, ser ut som om jag kommit på något, leendet falnar.
Fjärde rutan: Skålar ledset mot ett porträtt av Alv och texten: "It's just not the same without you."

Så, jag får förlita mig på er läsares fantasi i stället.

Girls with slingshots

För er (främst honor) som är förtjusta i webb-serier där ute så har jag ett tips i form av Girls With Slingshots. Den har än så länge hållit mig vaken flera timmar efter läggdags, skjutit upp mina studier ännu en dag (i går) och håller på att övertala mig om att Absint-race med mig själv medan maken nattjobbar vore MYCKET bättre än att skriva på ett arbete där jag måste jämföra Strindberg och Tjechov. Jag funderar på att börja med att kompromissa med mig själv och sedan skriva arbetet på fyllan. Det kan underlätta. Nu till något helt annat:

EFTERLYSNING
Till Emma, den Emma jag i mitt huvud kallar "Gryffindor-Emma":
Unga dam, när du var här för ett tag sedan tillsammans med en skäggig kompis och vinglade omkring och var sådär bedårande "salongsberusad" så lät du påskina att du läser min blogg. Kan du skicka mig ditt nummer (har tappat det), så tycker jag att vi går ut och tar ett par drinkar och snackar om Harry Potter, katter och annat trevligt när studiepengen trillar in på kontot om några veckor.

Mitt nummer är: 0739-637369

Och ja, det kanske inte är världens bästa idé att lägga ut sitt nummer på sin blogg, men ärligt talat så finns jag i telefonkatalogen - vilken man också hittar på internet - och den har ändå många fler besökare än den här sidan. Antar jag, i alla fall.

8 juli 2011

Jobb, jobb, jobb

När jag inte pluggar eller gnäller om att jag behöver plugga så jobbar jag. Här kommer en liten exklusiv förhandstitt på det nuvarande projektet:

Mer avslöjar jag inte om det för tillfället!

5 juli 2011

Lovecraft-inspirerade fotografier

När jag skulle ordna mina Cthulhu-kultistsaker inför Halloween ("Kom som du är", du vet) så hittade jag en fotograf på Deviantart som tagit konceptfotografier inspirerade av Lovecraft. En del av dem är riktigt, riktigt grymma och jag tänkte att jag skulle dela med mig av dem här. Givetvis har jag ingen som helst rätt att ta cred för de här bilderna, utan samtliga tillhör Silverman. Tips är att gå in på hans deviant-sida eftersom han skrivit små förklarande texter om samtliga bilder, vilket ökar stämningen tusenfalt.

"And madness occurs"
"Time to run"
"Solstice"
"Initiation"
"The Bone flute"

2 juli 2011

Saker ej att förakta

Så var det bekräftat en gång för alla: Jag har sannerligen de mest talangfulla och fantastiska vänner man kan önska sig. Utöver att jag fick så sjukt suveräna, roliga, omtänksamma, praktiska, vackra och efterlängtade födelsedagspresenter av alla de slag - allt från ammunitionslådor och lyspinnar till Monsterologiböcker - så fick jag även några handgjorda gåvor.
Jag älskar att få något som någon har gjort själv, det värmer lite extra. Det värsta är dock när någon ger en present som de helt uppenbart slängt ihop i panik på fem minuter för att man vet att de kunde ha gjort någonting så mycket bättre. Ingen av nedanstående är en sådan sak, alla passar mig perfekt och alla gjorde mig lyckligt varm i hjärtat.

En superb Cthulhu-idol från Fiia! Älskar färgerna och lystern och... tja, allt.
Nu bor den på min sovrumsvägg för att ge goda *harkel* drömmar.
En liten mini-Cthulhu från Alv i bästa pixliga nördstil!
Alv hade också gjort en GIGANTISK pixlig Cthulhu! O.o
Fullkomligt bedårande örhängen från Sandra!
Kolla in hennes blogg för mer snygga saker!

6 mars 2011

Ritplatta

En sådan där digital ritplatta har flyttat hem till mig. Det är spännande att arbeta med något helt nytt, men samtidigt känns det som om man är nybörjare igen vilket jag inte uppskattar.

När jag var liten var jag bäst i klassen på att rita. Jag var länge bäst i klassen, i flera olika klasser. Efter det kom Internet. Internet örfilade upp mitt ego enligt den härligt svenska devisen jantelagen och sedan dess har jag alltid haft en liten ambivalent känsla gentemot mitt tecknande. Nu på senare år har jag börjat bli lite nöjd igen - och då börjar jag med det här och hamnar tillbaka ett stort antal år i utvecklingen. Typiskt.

Bilden här i inlägget är mitt tredje försök till att skapa något med ritplattan. Det är också första gången jag faktiskt använder lager-funktionen i Paint Shop och jag har insett att det säkert blir väldans användbart när jag väl förstår mig på den.