Jag söker igenom nätet efter en fristad. Förr var hela Internet min fristad, men nu känns det som om varje plats består av halvfärdiga projekt, krav, idioter och press. Det finns ingen sida jag kan gå till bara för att jag trivs där. Bara för att jag vet att jag hittar mina likar där. Det var skönare när inte "alla" fanns online, utan bara ett fåtal. Det var skönare när det var lite kufiskt att sitta på nätet. I dag när en dator med bredband finns i vart och vartannat hem känns det bara som om verkligheten just kom närmare igen.
Långt borta är den tid då man köade i timmar för en ynka kvart av fristad bland gelikar.
SvaraRadera