När blev "elitist" annat än ett skällsord?

Jag sitter och läser nätserien Geebas on Parade och suktar. Jag vill åka på fantasylajv. Problemet är att jag vill åka på ett roligt lajv som inte kräver en jävla massa förarbete och insamling av tält, lägersaker, bil, chaufför och matplanering. Jag vill bara åka ut i skogen och leka.
En enorm avundsjuka vaknar när jag läser serien, för här i Sverige skrattar vi hånfullt åt lajven i USA. Vi kommenterar vilka fula utrustningar de har och hur off de är och sedan återvänder vi till att tova våra egna kläder, handsy perfekt historiskt skit och köpa leksakssvärd för tusentals kronor. Vilka är det som är helt lost egentligen?
Jag vet hur många som helst som slutat lajva för att det är för dyrt och för jobbigt, och för att de samtidigt inte vill ha det dåliga rykte man får som lajvare om man bara drar ut ett gäng i skogen och leker - utan krav.
I stället måste man tänka filosofiskt och kulturellt på hobbyn. Man måste vara superdupernoga med kläderna och illusionen måste vara perfekt nu när lajvarna blivit äldre och har mindre fantasi att ta av för att ignorera offmoment.
Lajvare som förr spottade på de som kallades "elitister" kallar sig nu precis samma sak, med stolthet. När blev "elitist" annat än ett skällsord?
En bra lajvare för mig är någon som spelar sin roll och har roligt. Ingenting mer. Visst kan man dregla över snygga utrustningar och skratta åt fyrkantiga, hemgjorda latexvapen - men i slutänden kommer det ändå fram till att det handlar om att ha roligt.
Det värsta är väl lajv med dubbla budskap. De som säger att de ställer svinhårda krav och är hemskt noga, men som sedan ställer upp med ett område fyllt av bilar, parabolantenner och plaststolar. Så står man där i sin noga utförda och svindyra utrustning och bara skriker inombords. Det skall vara antingen eller. Det skall vara en lek i skogen.
Vad hände egentligen med att lajva under en pressenning i vildmarken? Nu är kraven på byar nästan konstanta och har man inte minst tre fasta bostäder på sitt lajvområde så är man dålig? Lägg av.
I vår vill jag arrangera ett litet lajv med färre krav. Ett lajv i skogen. Ett lajv med mys och magi och där alla är välkomna utom elitister.
Som Einar har uttryckt sig; Det är en lek i skogen, för tusan bövlar!