Att vara "kändis" för mig är någon som åstadkommit något på riktigt. Någon som varit säljande och vinnande artist i några år, någon som haft riktiga roller i några större filmer, någon som skrivit böcker i en hög år, någon som gjort någonting särskilt.
Tyvärr är ju inte gemene mans åsikt densamma, i alla fall inte i dagens äckliga samhälle. Nu är man kändis om man är en mager slyna som skriver en blogg om kläder (ja jävlar, det är speciellt... det finns ju bara SJU MILJARDERS MILJONER modebloggare som alla skriver precis samma sak), om man skriver en endaste bok om hur man bäst skär sig i armarna, om man ställer upp i en förbannad IDOL-uttagning och gör ett så pinsamt dåligt framträdande att folk lägger upp det på DuTub.... javisstja. DuTub. Där kan man bli känd genom att göra precis vad som helst; sjunga en dålig visa, dra dåliga skämt eller bara göra grimaser eller vara ovanligt ful eller snygg... och vet ni, alla lägger upp filmer på DuTub, så inte fan är det heller att göra något särskilt.
Visstja. Man kan också vara kändis om man varit med i förnedrings-TV, om man åkt landet runt och förolämpat och gjort narr av alla gamla original man kunnat hitta, eller om man bara är en bortskämd fitta som gift sig rikt (eller fötts) med mycket pengar och liten hjärna.
När slutade liksom roller i reklamfilmer att vara ett pinsamt misslyckande för aspirerande skådespelare för att i stället bli något som kunde göra en till kändis?
När började folk dyrka små särskrivande fjortisbimbos bara för att de råkar kunna skriva vilka kläder de haft på sig under dagen på en internetsida?
När började man bli kändis för att man är dålig på någonting?
Jag förstår inte det här landet. Är folk så svältfödda på gudar och gudinnor att de godtar att dyrka precis vad som helst?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar