Lågkvalitets-kängor

Jag har just nu inga hela skodon förutom mina lajvstövlar och ett par underbara, högklackade saker som tyvärr ger skavsår under fotsulan om man bär dem för länge. I stället hasar jag omkring i gamla äckliga stallkängor som håller på att spricka i sömmarna, eller joggardojjorna där sulan gapar efter mat för varenda steg jag tar.
Jag måste alltså köpa skor. Jag vet precis vad jag vill ha. Jag vill ha svarta lågkvalitetskängor med minimalt foder och plats för raggsockor. Sådana som jag under hela min tonår och en bra bit in i vuxet liv köpte på Skokanonen eller andra billiga ställen. De höll ungefär en vinter, men så skavde de bara några dagar också innan de resignerade och anpassade sig efter min ärade fossing. Kvalitetskängor däremot kan ta ett år att bryta in ordentligt.
Problemet är att alla billiga skoköparställen ligger en bra bit bort, och när jag senast besökte ett sådant så kunde jag inte se något som ens liknade vad jag ville ha.

Nåja, bara en tanke. Nu skall jag dra på mig de gapande skorna och låta dem äta löv i parken.