Det är konstigt det där med hur människor skall lägga sig i saker och ting som de inte har att göra med. Exempelvis; om någon bestämt sig för att inte skaffa barn av en eller annan anledning (som de inte borde behöva redovisa för inför kreti och pleti), vad är då problemet?
Jag tror lite att föräldrar på ett sätt är som nyfrälsta. De är så överfyllda med lyckan av att ha hittat något i sitt liv som ger extra mening att de vill unna ALLA samma lycka. Problemet är ju att vi alla är olika och att alla måste hitta sin alldeles egna, individuella väg till lyckan. Oavsett om det gäller barn eller gudar.
Av samma anledning så måste givetvis de som väljer bort barn kunna respektera att andra väljer barn, men det är ju självklart. Jag har mött en del gliringar om att jag valt att skaffa barn och har till och med mått lite dåligt över att jag trivs så bra med ett "normalt" familjeliv. Det är ju faktiskt inte häftigt nog.
Men vet du vad? Det är häftigt nog.
Samtidigt vill jag kollektivt be alla mödrar om ursäkt för alla de gånger jag under min egen tid som frivilligt barnlös sagt "det är väl ingen konst att klämma ut en unge!" med raljerande tonfall och himlande ögon.
För jo, det är en konst. I alla fall om konst gör ont och resulterar i en ny skapelse. ;P
Jag tror lite att föräldrar på ett sätt är som nyfrälsta. De är så överfyllda med lyckan av att ha hittat något i sitt liv som ger extra mening att de vill unna ALLA samma lycka. Problemet är ju att vi alla är olika och att alla måste hitta sin alldeles egna, individuella väg till lyckan. Oavsett om det gäller barn eller gudar.
Av samma anledning så måste givetvis de som väljer bort barn kunna respektera att andra väljer barn, men det är ju självklart. Jag har mött en del gliringar om att jag valt att skaffa barn och har till och med mått lite dåligt över att jag trivs så bra med ett "normalt" familjeliv. Det är ju faktiskt inte häftigt nog.
Men vet du vad? Det är häftigt nog.
Samtidigt vill jag kollektivt be alla mödrar om ursäkt för alla de gånger jag under min egen tid som frivilligt barnlös sagt "det är väl ingen konst att klämma ut en unge!" med raljerande tonfall och himlande ögon.
För jo, det är en konst. I alla fall om konst gör ont och resulterar i en ny skapelse. ;P
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar