Myskänslan

Och nu när kylan slagit till så finns myskänslan där. Promenaderna blir längre, teet blir bryggt allt oftare. Jag tänder fler ljus och mer rökelse och letar reda på sjalar och halsdukar. Jag pysslar och syr och gör nya smycken. Jag virar in mig i filtar på balkongen och läser andlöst om Belgaraths tid innan Belgarion. Jag bakar paj och bjuder mina vänner på pumpasoppa. Jag planterar växter och drömmer om odlingslottens kommande storhet. Jag busar mer med hunden och kramas mer med barnet och är överlag bara en mycket, mycket lyckligare människa.

Jag tittar på repriser av River Cottage och äter glass iklädd mitt kultistkåpenattlinne ihopkurad i soffan med katter över hela mig. Jag ser om Nightmare Before Christmas och återupplever gamla kärlekar. Jag läser serier och lyssnar på när Ralph Fiennes läser T.S. Eliot.

Min höstkappa är snart klar. Förut var den en luvjacka som Alv sytt i svart med vita kanter. Nu är den en kappa med veckad velour i blålila, med en dödskalle på bröstet och en pumpa på dragkedjan. Med glittrande pärlor på ärmarna och med foder som är svart med silverstjärnor.
- Men tänk om det är för kallt för att ha den när den väl blir klar? sade yetin. Jag skrattade åt honom. Med en extra kofta och en extra sjal kan jag ha den genom hela vintern om jag vill.

Jag planerar rollspel och spelleder och bygger hemsidor. Jag tar långa promenader med goda vänner och har filmkvällar där jag försöker sprida mina egna förälskelser vidare till andra.

Jag är lycklig.