Ibland är det ett jävla hundliv

Ibland är det inte så roligt att ha hund. Vissa dygn kan det vara ett hundliv. Ramses har varit väldigt, väldigt jobbig i natt. Han har försökt sova på mitt huvud och konstant klättrat omkring på mig. Det där med att sova tycktes honom fjärran stora delar av natten, de andra delarna låg han ned och tuggade för sig själv. Malande hundkäkar mot mitt knä, mot min höft, överallt. Nej, jag har inte sovit så gott i natt och det har nog inte han heller. Jag försökte med att knuffa ned honom från sängen, men då började han gnälla och i och med att yetin skulle upp tidigt till jobbet ville jag inte riskera att väcka honom.

På morgonpromenaden var Ramses inte heller glad. Han var rädd för allting och betedde sig som om jag var fienden oavsett hur mycket jag lirkade. Gnällde högt och drog i kopplet. Han som brukar gå så fint.

Nej, i natt var ingen bra natt. Den enda förklaring jag har är att han kanske kände brandröken från grannen och att det gjorde honom orolig. Ja. En granne brann upp i natt. Läskigt.