Skapat behov

"Bli nådd!"
Jag var inte en av de första i min åldersgrupp som skaffade en mobiltelefon. Jag var inte en av de sista, heller. Kanske tvivlade jag dock ändå på att det skulle vara så attans viktigt att bli nådd överallt, hela tiden. Jag tvivlar fortfarande på det. Nu har mobilen blivit etablerad. Det är smidigt att kunna ringa folk när man vill, var man än är. Det är smidigt att stämma träff och det är smidigt att höra av sig till folk när saker krånglar.

Dock förstår jag inte det nya skapade behovet i form av internet. Jag förstår inte reklamer som glatt hävdar att du kan vara uppkopplad hela semestern. Uppkopplad? På semestern? Folk som sitter med nyllet i en dator på stranden eller i tältet i skogen? Vad i hela helvetet? Du, vet du vad? Om du nu har ett sådant sjukligt internetberoende så kan du faktiskt ge fan i att åka på semester. Ge pengarna semestern kostar till mig och sätt dig sedan i badkaret med din laptop i stället. Jag hoppas att du gör världen en tjänst och elektrifieras till döds. Vi behöver inte dina Facebook-uppdateringar från Thailand.

"Om det blir för mycket av det goda kan du besöka någon av våra internetfria zoner" upplyser Telia glatt i sin reklam för att försöka göra något positivt av att de inte har täckning överallt. Det är ju med mening, inte sant? De har ju verkligen placerat ut sådana zoner med flit.
Men vet ni, om man nu behöver en "internetfri zon" så kan man liksom bara stänga av datorn. Det är ingen konst. Den har en "av"-knapp, faktiskt. Internet är liksom ingenting allrådande som alltid finns omkring oss och som man måste fly till någon zon för att komma undan. Det är. Bara. Att. Stänga. Av.