Welcome home to the end of the world

När jag såg trailern för den här filmen tänkte jag att "Åh, för att vara något ihopknåpat av en hög studenter så verkar den ju rätt lovande." Efter det gick jag in på filmens hemsida och insåg att så inte var fallet. Det är en "riktig" film. Ajdå.
Den coola lådan på affischen här intill gjorde ändå att det kändes som om filmen kunde ge någon slags behållning och jag måste erkänna att jag älskar parollen "Welcome home to the end of the world". Nu så här i efterhand så måste jag säga att det absolut bästa med filmen är de här två sakerna: filmaffischen och dess tagline.
Lådan i fråga var med någon sekund i en av de många underliga montagen i filmen, inte mer. Ofta, ofta verkade det som om filmskaparna tänkte "Vänta lite, vad skall vi göra nu? Publiken kanske till och med börjar få någon slags rätsida på det här. Det motverkar vi med Konstigt Montage modell 1A."
Det värsta med filmen är dock inte att den försöker vara "lite crazy" på samma sätt som en stupfull fjortis som tar på sig en sombrero. Fast kanske mer en stupfull fjortis som tar på sig en hatt gjord av inälvor. Det värsta är inte heller att det inte finns någon form av historia att följa eller huvudintrig. För det mesta har man ingen aning om vad det är som händer. Det värsta är inte heller dåligt skådespeleri eller det faktum att några scener är så smaklösa att de inte blir skrämmande utan bara konstiga och smaklösa.
Det värsta med filmen är dess förmåga att vara lovande. Det finns en hel del lovande scener. Scener som börjar riktigt bra och där man tänker att de kan rädda stora delar av filmen från den djuphavsgrav där man annars vill att den skall sänkas. Man tänker "Om de bara gör så här... om de bara..." Men nej. De GÖR aldrig "så här". Det är som att snubben som kommer på de bra idéerna bara är med i början av dessa scener, sedan går han på kafferast och ingen av de andra vet vad han var ute efter, så dessa stolpmongon gör klart scenen utan att ha en aning om vad som var tanken med den eller hur den skulle göras.
Till och med slutet är en sådan scen. Utan anledning dödar huvudpersonen sin älskare med en offerdolk han fått av sin pappa. Deep Ones börjar traska upp ur havet längsmed hela stranden. Det är episkt, det är storslaget och DÄR! Där dyker en siluett upp långt ute till havs och man vet det. Världen är fucked. Cthulhu har vaknat och allt är över.
Eller inte. Man får inte se någon siluett ute till havs. Man får bara se folk på avstånd traska upp ur havet och sedan är det slut. Snipp snapp snut.

Ni som ligger bakom filmen. Era jävlar. Det värsta som finns är inte en dålig film. Det värsta som finns är när en film kunde ha varit bra.