Efter lång tid har det äntligen gått upp för mig att mitt hår växer dåligt och dessutom börjar se tunt och ledset ut. Jag har ju mina aningar om att regelbundet tuperande och massor med hårsprej kan ha en del i det hela, men den största boven är nog ändå färgningarna. På senare år har det dessutom blivit jävligt svårt att få tag i svart hårtoning i stället för färg, varvid jag har hållit mig till de starkare preparaten. Den näst intill ögontårande stanken av ammoniak har med jämna mellanrum legat tung i lägenheten och den blonda utväxten har således hållits tillbaka.
Hur som haver bestämde jag mig för att prova svart henna i stället, för det skall ju vara så bra för håret och herrejävlar och allting. Förpackningen är gulaktig med en asiatisk brud som har ett enormt hårsvall kring anletet. Det ser dock ut som om hon rynkar på näsan och varför förstod jag lite senare.
Det första som möter mig är sataniska bruksanvisningar.
"1. Rör ut önskad mängd pulver (1-2 dl beroende på hårvolym i mycket hett vatten till en gröt. Som bindemedel kan en sked honung användas."
- Okej. Men vilken volym av hår behöver man en deciliter till och till vilken behöver man två? Mycket hett? Kokhett då, eller? Gröt? Vilken slags gröt? Honung har jag ingen hemma eftersom jag är diabetiker, men okej. Vi kör ändå. Således joxade jag ihop pulvret med hett vatten till en gröt. Det stank något förjävligt. Som ruttet och bajs blandat med timotej. Visst, det luktade inte frätande ammoniak, men nästan lika illa. Nästa steg.
"2. Fördela gröten över det tvättade halvtorra håret med plasthandskar. (Stå över badkaret - det droppar!)"
- Visst. Plasthandskar äger jag inga, men vi kör ändå. Efter att ha försökt kleta in ungefär hälften av gröten så börjar jag inse att det inte alls droppar. I stället faller smuliga klumpar ned i handfatet som jag lutar mig över. Hm. Jag kanske borde ha haft i mer vatten. Jag har i lite mer vatten och rör om. Inser att jag behöver mer gröt och går iväg för att blanda ihop resten av pulvret också. Det stinker fortfarande. Minns något om att Alv nämnt något om halvvispad grädde och låter således den nya blandningen få den konsistensen. Återvänder till badrummet för att upprepa steg två igen. Kladd, kladd. Klet, klet. Det är verkligen inget under att tösen på förpackningen rynkar på näsan.
Jag bränner mig nästan på händerna och får dryga ut med lite kallvatten. Det är nu mer som en lite tjockare soppa och droppar rejält. Perfekt. Det skulle ju droppa, inte sant?
"3. Sätt på en tättslutande plasthuva/badmössa och låt det verka i 1/2-2 tim."
- Hur många har en tättslutande badmössa liggandes hemma? "Ett stycke plastpåse och knyt fast" tolkar jag om texten till. Det rinner mellan plasten och huden fast den sitter så hårt att jag får ont i huvudet. Det droppar ned på golvet. Jag måste köra in glasögonen och öppnar således mer plats för äckelpäckel till lervatten som kan leta sig ut och rinna över kinderna. Blä. Virar om en handduk också för att stoppa äckelfloderna.
Så nu sitter jag här och väntar. Dessutom har jag fått höra olika tider från alla jag pratat med, fast så kort tid som en halvtimme tror jag nog aldrig att jag hört tidigare. Två till fyra timmar är det vanligaste beskedet, men vi får väl se.
Jag känner mig dock som en illaluktande hippie och hoppas verkligen att det ändå är värt det i slutänden.
----
Edit: Nästan tre timmar fick det sitta i och enbart en svag, svag nyansskillnad kan skönjas. Jävla, värdelösa hippie-SKIT. Det finns ingenting att göra, bara att acceptera att mitt hår ser ut som fan och alltid kommer att göra det från och med nu.
Hur som haver bestämde jag mig för att prova svart henna i stället, för det skall ju vara så bra för håret och herrejävlar och allting. Förpackningen är gulaktig med en asiatisk brud som har ett enormt hårsvall kring anletet. Det ser dock ut som om hon rynkar på näsan och varför förstod jag lite senare.
Det första som möter mig är sataniska bruksanvisningar.
"1. Rör ut önskad mängd pulver (1-2 dl beroende på hårvolym i mycket hett vatten till en gröt. Som bindemedel kan en sked honung användas."
- Okej. Men vilken volym av hår behöver man en deciliter till och till vilken behöver man två? Mycket hett? Kokhett då, eller? Gröt? Vilken slags gröt? Honung har jag ingen hemma eftersom jag är diabetiker, men okej. Vi kör ändå. Således joxade jag ihop pulvret med hett vatten till en gröt. Det stank något förjävligt. Som ruttet och bajs blandat med timotej. Visst, det luktade inte frätande ammoniak, men nästan lika illa. Nästa steg.
"2. Fördela gröten över det tvättade halvtorra håret med plasthandskar. (Stå över badkaret - det droppar!)"
- Visst. Plasthandskar äger jag inga, men vi kör ändå. Efter att ha försökt kleta in ungefär hälften av gröten så börjar jag inse att det inte alls droppar. I stället faller smuliga klumpar ned i handfatet som jag lutar mig över. Hm. Jag kanske borde ha haft i mer vatten. Jag har i lite mer vatten och rör om. Inser att jag behöver mer gröt och går iväg för att blanda ihop resten av pulvret också. Det stinker fortfarande. Minns något om att Alv nämnt något om halvvispad grädde och låter således den nya blandningen få den konsistensen. Återvänder till badrummet för att upprepa steg två igen. Kladd, kladd. Klet, klet. Det är verkligen inget under att tösen på förpackningen rynkar på näsan.
Jag bränner mig nästan på händerna och får dryga ut med lite kallvatten. Det är nu mer som en lite tjockare soppa och droppar rejält. Perfekt. Det skulle ju droppa, inte sant?
"3. Sätt på en tättslutande plasthuva/badmössa och låt det verka i 1/2-2 tim."
- Hur många har en tättslutande badmössa liggandes hemma? "Ett stycke plastpåse och knyt fast" tolkar jag om texten till. Det rinner mellan plasten och huden fast den sitter så hårt att jag får ont i huvudet. Det droppar ned på golvet. Jag måste köra in glasögonen och öppnar således mer plats för äckelpäckel till lervatten som kan leta sig ut och rinna över kinderna. Blä. Virar om en handduk också för att stoppa äckelfloderna.
Så nu sitter jag här och väntar. Dessutom har jag fått höra olika tider från alla jag pratat med, fast så kort tid som en halvtimme tror jag nog aldrig att jag hört tidigare. Två till fyra timmar är det vanligaste beskedet, men vi får väl se.
Jag känner mig dock som en illaluktande hippie och hoppas verkligen att det ändå är värt det i slutänden.
----
Edit: Nästan tre timmar fick det sitta i och enbart en svag, svag nyansskillnad kan skönjas. Jävla, värdelösa hippie-SKIT. Det finns ingenting att göra, bara att acceptera att mitt hår ser ut som fan och alltid kommer att göra det från och med nu.
Ju längre desto bättre är min devis när det gäller henna. Helst ska man blanda med inte bara vatten, utan nåt surt också, och låta det stå över natten i kylen för att alla färgämnena verkligen ska komma till sin rätt.
SvaraRaderaFörsta gången jag färgade med henna, så hade jag bröstvårtelångt hår, och då satt jag i 6 timmar, för att det verkligen skulle ta. Det gjorde det.
Jag färgar regelbundet med henna och använder kaffe för att neutralisera doften. Blaskigt varmt kaffe + rapsolja tillsammans. Sedan låter jag det stå en stund så jag inte bränner mig. Jag har i det i håret och virar sedan plastfolie på plus en handduk runt om. Jag väntar i 1-1½ timme och det funkar bra. Det finns två stora fördelar med hennafärg: färgen håller (jag färgar rött så det håller mycket mycket längre än den vanliga färgen) och det är skonsamt för håret. Mitt hår har blivit lockigare och något styvare/torrare sedan jag började färga och det gör mig inget för nu kan jag sätta upp håret utan att uppsättningen glider ner.
SvaraRaderaJag använder ca 2 dl hennapunlver till midjelångt hår men jag färgar enbart utväxten. Färgar också rött, den rödbruna med den asiatiska tjejen. Principen är lite grann som när man växtfärgar eftersom hår är animalsikt. Därför har jag i honung (bindemedel) och ättika (för starkare/mer beständig färg). Ca 1 msk honung och ca 1 lock ättikssprit.
SvaraRaderaHar i det i mellan 2 och 8 timmar och brukar ta sådana påsar som man plockar frukt på ica med. De passar perfekt och sedan ett brett hårband över huvudet och en handduk.