Ont i nos och festernas fest

I helgen var det fest. Inte vilken fest som helst, utan festernas fest. Min födelsedagsfest. En fest för att fira att jag nu börjar om och fyller sexton igen. En fest som är väl dokumenterad i Alvs bilddagbok och på Jocke Lavetts hemsida. Jag tror inte att jag orkar ta med mer än en sammanfattning, för som vanligt är en hel helgs festande med runt femtio personer lite för mycket för att blogga om. Det var eldshow, filosofisnack, teologi, en välfylld bardisk, absurt mycket alkohol, grillning, tältande, ett sovhus, glada människor, ledsna människor, tokiga människor, släktingar, främlingar, vänner, självvalda släktingar och allt möjligt mer i ett absurt gytter. Precis som det skall vara.
Det enda smolket i glädjebägaren var väl folk som inte dök upp och inte heller hörde av sig. Särskilt folk som sagt att de skulle komma bara några timmar tidigare och sedan skiter fullkomligt i det. Dålig stil, men egentligen inte oväntat.

Men nu skulle inte det här vara ett bittert och gnälligt inlägg, för det kom givetvis en massa människor som jag inte ens drömt om att de skulle dyka upp.

Det viktigaste att nämna just nu är att jag har ont i nosen. Varför? Jo, i tio års tid har jag planerat att skaffa mig en septumpiercing. Tror ni att jag vågat? Nej, givetvis inte. Min smärttröskel är lägre än Glocalnet och dessutom är jag både snål och nålrädd. Nu hade jag bett en nära vän att ta med sig sina pryttlar för att slå hål på mig en gång för alla, en annan vän tog med sig ett smycke och saken var biff. Inte så lämpligt precis innan en helgs supande, men vad skall man göra?
Hur som helst. Smärtan var ingenting. Ingenting alls. Det riktigt, riktigt jobbiga var chocken som kom efteråt. Illamående och livrädd och ville både kräkas och svimma på samma gång. Dock gick det ganska snart över och nu sitter den där den sitter.
Tack, Valle. Ingen annan hade fått göra det, även om jag betackar mig dina sadistiska små ramsor innan om det blir en nästa gång.

Men fick jag några bra presenter då? Självklart fick jag fantastiska presenter. Jag får alltid det. Piratskepp, böcker, en kossa, pirater, te, sprit, smycken, husgeråd, DS-spel, de obligatoriska kinderäggen och massor med annat. Jag orkar inte ens räkna upp allt. Ni får helt enkelt ta mitt ord på att det var utmärkt.
Nu sitter jag i alla fall äntligen hemma, fortfarande med baksmälla och med en nos som kliar som vanvettig. Tack för i år. Vi ses nästa år på min andra sjuttonårsfest, gott folk!

P.S. Har du festbilder som inte nått fram till Alv? Ge mig!