Hur länge orkar man kämpa mot omöjliga odds? Hur länge? Jag vet inte längre. Det börjar kännas så hopplöst. Situationen är hopplös. Då och då finns det en ljusning i horisonten, men den släcks nästan lika fort igen. För man skall inte tro att man är någonting. Man skall inte tro att man har rätt till en plats på den här jävla planeten.
Världen har aldrig tillhört mig.
Verkligheten har inte gjort mig några tjänster.
Och här sitter jag. Osäker på om jag kommer att stiga upp i morgon. Osäker på om jag kommer orka existera länge till. Med en trötthet så obändlig att jag bara vill lägga mig ned och tyna bort. Försvinna. Gömma mig i mitt eget huvud. Försvinna.
För någon som jag har ingen plats i den här verkligheten.
Jag är persona non grata var jag än vänder mig.
Jag orkar inte.
Världen har aldrig tillhört mig.
Verkligheten har inte gjort mig några tjänster.
Och här sitter jag. Osäker på om jag kommer att stiga upp i morgon. Osäker på om jag kommer orka existera länge till. Med en trötthet så obändlig att jag bara vill lägga mig ned och tyna bort. Försvinna. Gömma mig i mitt eget huvud. Försvinna.
För någon som jag har ingen plats i den här verkligheten.
Jag är persona non grata var jag än vänder mig.
Jag orkar inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar