Jag är nästan övertygad om att det är så hippies var tänkta att fungera i grund och botten. Helgen var med andra ord underbar. Lugn, skön, fri från osämja och med gott om katter precis överallt. En väl behövd andningspaus och dessutom ett bevis på att jag är bäst i världen när det gäller Bondespelet. Hah!
På hemvägen bestämde vi oss för att hälsa på några släktingar och svängde in på en kyrkogård i Södertälje. Den var gigantisk och ledtrådarna tog oss till en bergig skogsbeklädd del av gravplatsen. Efter över en timmes idogt letande hittade vi rätt. Farmor, farfar och faster Veras grav. Den senare var inte ens utmärkt och jag funderar på att kontakta de som vet bestämmelserna för sådant och se om man får lägga till en plakett. Det är ju dumt att hennes namn inte finns med liksom.
I sommar blir det till att återvända och få bort all mossa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar