Vi behöver mer gatekeeping!

 Jag gick nyligen med i en gigantisk behemoth till grupp som hette Goth Culture. I ungefär en vecka stod jag ut innan jag lämnade gruppen igen, några vänner och en jävla massa cynism rikare.

Visst är det fint att vi försöker vara öppensinnade nuförtiden? Jättefint. Men ibland blir det så jävla fel. Om man i en gothgrupp accepterar folk som uttalat inte är goth, eller som inte ens lyssnar på musiken, eller som verkligen inte fattat galoppen - hur är det då en grupp för goth-kultur? Men om man skulle råka andas ett ord om att "Du kanske skulle lyssna på i alla fall ett band som passar in i svängen" eller "Nej, helt neonrosa hår är inte traditionellt goth" så blir man beskylld för "gatekeeping".

Gatekeeping. Att vilja att de som söker sig till en subkultur hör till subkulturen.
Det är så absurt.

Det är som de förbenade giljotinsaspiranterna som söker sig till en grupp om häxkonst och kallar sig häxor, trots att de inte på något sätt utövar någon form av försök till magi. Men om man andas ett ord om det, gatekeeping, åter en gång.

Det är som att allt blir så urvattnat. Biblioteken försöker locka dit folk som inte gillar böcker med en massa jippon och caféer och ungdomsinitiativ och lekland - vilket gör bibliotek helt omöjliga att vistas på för oss som älskar böcker.
Svenska kyrkan gjorde ju samma sak, försökte locka dit en massa folk som inte trodde på gud - så de som faktiskt trodde började söka sig till frikyrkor.

Så ja, vi behöver faktiskt gatekeeping. Vi kan inte lämna våra dörrar öppna vind för våg. Det finns ruttna äpplen där ute, och vi måste faktiskt inte släppa in dem.