I dag måste jag skärpa mig. I dag måste jag ta mig i kragen och traska den där milen (nästan) ned till biblioteket för att plugga. Jag är försenad med min första uppgift (bra start, idiot) och känner mig både motiverad och omotiverad samtidigt. Det är lite som när jag gick i gymnasiet för sådär tusen år sedan. Då författade jag meningen "Jag önskar att jag hade en önskan om att vara ambitiös". Nu vet jag att jag vill vara ambitiös, men jag vet inte riktigt hur jag skall göra för att komma dit. Jag måste klara det här. Jag har kämpat så hårt för att ta mig hit, så jag måste klara av det.
Hur svårt kan det vara egentligen? Ned med rätt filer på ett USB-minne. Ned med laptopen i ryggsäcken. På med skorna på fötterna... och sedan iväg! Fast först måste jag gå ut med hunden och kanske diska och städa lite och bli distraherad av hundra andra saker.
Kanske är det bäst om jag bestämmer mig för att offra några kronor på att ta bussen ned och sedan går hem i stället. Bara jag kommer dit och kan öppna pärmarna på den där referensboken jag behöver, så hoppas jag att allt kommer falla på plats sedan.
Jag känner mig så grymt förvirrad. Jag måste klara det här, men jag börjar alltmer fundera på om distansstudier var en så god idé. Förbannade First Class.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar