Efter tre år

Efter över tre år vet han fortfarande inte vad jag tycker om att äta till frukost.

Det säger väl allt?

(Efter en lång fundering över saken och några kommentarer från avlägsna och kära så kom jag fram till att det säger följande: "Män är idioter utan någon som helst känsla för vad som är viktigt. Synd att kvinnor är så jävla jobbiga som stör sig på tidigare skrivna sak så man inte kan satsa på förhållanden med sådana heller." Summa summarum: Blä.

Gud är på pandornas sida

Det djur i världen jag är mest rädd för är pandor. De är fruktansvärt luriga, lömska och elaka djur. Jag menar, låt oss göra en jämförelse:

En tiger. En tiger säger "Grrr! Kommer du hit vill jag äta upp dig!" Till och med själva namnet är liksom listigt och ger små kårar längsmed ryggraden. Men emedan tigern är öppen med sin blodtörstiga natur är pandan tvärt om. En panda säger "Mullenö! Kom ska vi kjaaaamas!". Namnet där låter också mjukt och ofarligt och liksom gosigt. Så falskt!
För medan tigern inte så ofta faktiskt äter människor så är pandan ondsint och så fort någon intet ont anande närmar sig så attackerar de skoningslöst för att bita, riva, dra och slita armarna av folk. Visst vill de kramas - de vill krama ihjäl folk.

Så hur har dessa onda kreatur kommit att bli så populära? Jävla japan igen, så klart. Jävla världsnaturfonden. Jävla falsk framtoning i media. Pandor har helt enkelt haft en hemskt bra PR-agent från första början. Snyggt jobbat, Gud - ditt lömska as.



Men här har ni i alla fall ännu ett bevis:
http://nyheter24.se/nyheter/udda-nyheter/117562-sluggerpanda-attackerade-turist

När han kommer hem

I helgen har jag och faunen städat i verkstaden i mammas källare. Verkstaden är egentligen bara halva pannrummet som är överfullt med Kan Vara Bra Att Ha. Det finns det mesta du någonsin kan tänka dig finns i en järnaffär, men samtidigt i sådant kaos att man inte kan hitta någonting om så ens liv hänger på det.
Där har vi städat. Vi har sorterat, sopat, plockat och rensat ut. Hela tiden hittar vi saker som vi inte har en aning om vad det är för något och varje gång är jag på väg att säga: "Vi frågar pappa när han kommer hem i stället."
Det är snart nio år sedan han gick bort. Nio år och ändå är han fortfarande så nära att jag tycker vi skall vänta tills han kommer hem. En del människor dör inte, de bara försvinner och kommer hem när som helst. Pappa var sådan.

Varje sak vi slänger gör ont, för varje sak vi slänger är något som pappa rört vid, något han avvägt att det är värt att spara. Å andra sidan ansåg han att allt går att använda någon gång. Allt kan vara bra att ha.
Jag tycker att han kunde vara bra att ha.

Sedan gick jag och mamma igenom en massa gamla papper. Jag sparade nog lite för mycket där också. Men där har ju pappa klottrat på baksidan. Där har han skrivit sin signatur. Det där är elräkningen från vårt gamla hus. Det där är min historia.
Det jag egentligen ville hitta fann vi inte. Tydligen började pappa skriva på en bok en gång. Kanske ligger papprena i källaren om de inte är bortsorterade. Jag måste leta.

Eller så frågar jag pappa när han kommer hem.

Drömmar

Det jobbiga är sådana dagar när man vaknar upp och är urledsen eller förbannad eller sårad av någon för något de har gjort i drömvärlden.

Exempelvis drömde jag på ett lajv att en kompis gjorde en massa hemska saker mot mig. Nästa dag var jag ur balans och kunde inte spela, för varje gång jag såg honom så hörde jag allt han sagt och såg allt han gjort - i min dröm.
Mina drömmar är på tok för realistiska på det sättet. Jag kan förlåta någon stora oförätter bara för vad de sagt när jag drömt, men likväl kan jag också bli tvärförbannad och få lust att gå och lappa till någon bara för vad de gjort när jag drömt. Värst när man just har vaknat och inte kan skilja minnen från dröm. När de väl är sorterade så har man bara minnena av drömmen att hantera och det kan vara nog så svårt.

I natt drömde jag att Tomb avskyr mig egentligen. Det blev extra skrämmande i och med att han också talade om hur många av mina vänner som egentligen inte är mina vänner utan bara skrattar åt mig bakom min rygg och håller mig som narr. Jag vaknade alldeles ledsen och förstörd och nu kan jag inte släppa det utan hjärnan spelar upp alltihop om och om igen. Det går på repeat och är svårt att skaka av sig.

Turligt nog har jag annat jag måste tänka på. Som att min kappa skall sys klart och jag måste diska lite innan jag skall upp på stan och möta systra mi. Hon kommer hit i dag!

Loot of DOOM

Jag har länge utlovat den sedvanliga listan på vilken loot som helgerna medförde. Anledningen till att det tog tid är att jag ville ta kort på allt och vara hemskt avancerad, men nu skiter jag i det och skriver en fin lista i stället:

Snapsglas med en brunbjörn på från Micke
En fantastiskt underbar trollstav från Alivans.com från Tomb
Snygg rökelsehållare för koner från Johanna
En låda med rökelsekoner från Johanna
Mitt favoritshampoo och favoritbalsam (svindyrt fairtrade och ekologiskt) från Einar
Tre böcker om bokbindning från Einar
En hellång svart sammetsklänning från mamma
Två nya kastruller från mamma
Två underbara röda värmeljusstakar från mamma
Drakologisk fälthandbok med tolv drakmodeller från Faunen
En ljuslykta från Faunens familj
En ask sockerfria marsipangodisar från Faunens familj
Fyra skålar med tjocka kossor på från Alv
Två muggar med tjocka kossor på från Alv
Två muggar med tjocka får på från Alv
En helt ljuvlig filt med planeter och UFOn på från Alv
En egengjord tavla med en fantasybabe från Slams
Fusktatueringar med älvor från Slams
Biobiljett från Faunens familj
Blåtand-USB-tjohejsan från Faunen
Ett gosedjur från Super Mario från Faunen
Silverörhängen i form av solar från mamma
Ett pälsvårdsset till djur från mamma
En ekologisk tvål som luktar godis från Faunen
En ask chokladpraliner från Gjörgen och Helen
Tre kinderägg och en julöl på Busdjurs fest Mörk Jul
Hemgjord choklad från Faunen
En blåsvartrandig halsduk från Alv
Avarta knästrumpor med spindelnät på från mamma
Salt- och pepparströare i form av spöken som kramas från Alv
Necronomicon av Nina, Tobbe och Ben

Och saker som inte var tänkta som julklappar, men som jag fick runt jul:
En påse med mitt favorit-te från syrran
En svart korsett från syrran
En svart kjol från syrran
En röd stickad kjol från syrran
En Cthulhu Mythos-målarbok från Thord

Tack allihop! Helt underbart fina saker!

Jag vet att någon inte är där

Vissa dagar vaknar jag upp med förlorad sanity. När duschen blir det läskigaste på månader och var gång jag sträcker mig efter kranarna är jag säker på att en halvruttnad barnarm skall sträckas in och gripa tag i min, blixtsnabbt. Jag vågar inte dra undan duschdraperiet, för jag vet att Något står där. Jag vågar knappt andas och duschar så snabbt det bara är möjligt med hjärtat hårt, hårt klappande i bröstkorgen. När man sedan tar på sig tröjan så skenar hjärtat igen för jag är säker på att Det skall ta mig under de få sekunder jag drar tröjan över huvudet och inte kan se. Den andra tröjan vågar jag inte ta på mig, fast det är kallt. Överallt är Det bakom mig, precis undvikande ögonvrån. Jag har testat att sätta mig i ett hörn med vägg mot ryggen och fri sikt, men ändå vet jag att något är bakom mig. Speglar är inte att tänka på. Det finns i spegeln. Har läst att när en viss del av hjärnan blir stimulerad så blir man paranoid och känner så här och antar att min del bara är lite mer lättstimulerad än andras. Jag undrar vad jag drömmer för att vakna så här, då föredrar jag mardrömmarna i stället. Bättre vakna skrikande och kunna andas än att inte kunna fungera alls när man väl är vaken.
Det som irriterar mig är att jag rationellt vet att ingenting finns där, men ändå vet jag att det finns där, för jag känner ju det. Vad spelar det för roll om man "vet bättre" när man ändå känner alla känslor som om det vore på riktigt?

The stars WERE right!

Jag hade så otroligt roligt på nyårsfesten att jag helt glömde bort att dokumentera den alls. Så här i eftertankens blekhet ter den sig fortfarande helt enkelt underbar. Rätt folk kom (även om jag saknade några stycken också), Oscar var utklädd till "The Stars Who Are Right" och ordnade med rätt stjärnkonstellation X antal gånger under kvällen, vi förlorade våra sanitypoints allteftersom kvällen led, alla offrade på Cthulhus altare, Shoggoth on the Roof spelades spontant upp av alla i mitt vardagsrum och hela vägen till fyrverkerierna på slottet mässade vi i kör: IA IA CTHULHU FHTGN!

Tack allihop, det var fantastiskt!

(För övrigt tänkte jag ta och blogga om min loot från julen också snart, hold on)

"SNUTTANS" ägares pojkvän

Fick en kommentar på förra inlägget.

Anonym sa...

Jag älskar när människor som inte själva kan stava gnäller på andras stavfel. "Tvugna" någon?

Självklart var jag tvungen att svara. Jag har för mycket fritid.

Yvonne Diana sa...

Den enda förklaringen är att det är "SNUTTANS" ägares pojkvän som surmulet dykt upp. Kan inte se någon annan anledning till att lusläsa texten och gnälla på ett eller annat slarvfel, eller jämföra "tvugna" med "2st Söt ute-ine katter". Därmed säger jag; Anonym - din flickvän suger bara nästan lika mycket som du själv, hon vågade i alla fall sätta ut sitt namn i annonsen.