Jag älskar Kalmar, mer än jag tidigare älskat en stad jag bott i. Jag älskar arkitekturen, havet, butikerna, folket. Visst finns det saker jag saknar i den här staden, men alla fördelarna väger upp det tusenfalt. Nu när kylan nyper i kinderna och tunna istäcken lägger sig på alla vattenpölar så blir min kärlek så stark att jag knappt vet var jag skall ta vägen. Jag vill ta långa promenader längsmed stränderna. Jag vill tända en eld i kylan och grilla korv i goda vänners lag. Jag vill lajva, jag vill rollspela och jag vill leva. Och vet ni vad, ingenting hindrar mig. Jag kan göra alla de där sakerna.
