Nu har jag lidit av verklighets-jetlag i sådär en vecka. I månader arbetade man för lajvet och på en helg var det över. Det är något av det roligaste jag någonsin arrangerat och dessutom fick det äntligen upp min lust för lajv igen.
Men just nu känns det tomt. Det känns fel med lägenhet, det känns fel med dator. Det mesta som har med verkligehten att göra känns fel. Jag vill gå och se nya Narnia-filmen, men jag är rädd för hur jag kommer att reagera. Förmodligen blir det som med den förra och jag orkar inte med det just nu.
Missförstå mig rätt, dagarna flyter förbi och jag mår ganska bra förutom att Tele2 har fuckat upp mitt kontantkort. De hade skrivit in fel nummer och ändrat det till ett företagsabbonemang, så nu har jag ingen mobil på en vecka. Lustigt att man blir så beroende av mobilen, särskilt nu när Sjuhäradsfestivalen är i antågande dessutom.
För mycket som händer. För lite som händer. Oavsett känner jag mig rastlös och saknar folk, men vet inte riktigt vilka.
Eller jo, jag saknar en till overklighetsidkande verklighetsmotståndare. Jag saknar Tomb.
