Det som kändes mest tomt och förvirrande när Bamse avlivades var hur korta minuter det tog att gå från glad och stolt hundägare till att inte vara hundägare alls. I ena stunden hade jag världens finaste lilla livskamrat, visserligen gammal som gatan, men någonstans där inne i senildemensen så såg jag ju ändå min allra första egnaste hund. Min vita fluff. Mitt moln. Min hund som kom när jag ropade, som samlade på pinnar, som plockade hallon direkt från buskarna och som älskade allt i hela världen utom bad.
Och sedan slöt han ögonen.
Lika underligt kändes det när min man ringde till sist och berättade att han pratat med Suss och att allt var bestämt och klart och att jag (nästan i alla fall) är hundägare igen. Det är bara detaljerna kvar.
Så nu ligger han snart här i soffan, Ramses. En svart ulltott. Lika metal som potpurri, som min man uttryckte sig. En Ramses som inte kommer när jag ropar och som inte älskar allt i hela världen (inte än), men som jag redan kommit att älska själv. Det är skönt att han inte är lik Bamse, faktiskt, så slipper han leva i skuggan av min tidigare hund och i stället ta plats i mitt hjärta precis som den svarta, charmiga, småfega lurvtuss han är.
Jag har öppnat ögonen.
Och sedan slöt han ögonen.
Lika underligt kändes det när min man ringde till sist och berättade att han pratat med Suss och att allt var bestämt och klart och att jag (nästan i alla fall) är hundägare igen. Det är bara detaljerna kvar.
Så nu ligger han snart här i soffan, Ramses. En svart ulltott. Lika metal som potpurri, som min man uttryckte sig. En Ramses som inte kommer när jag ropar och som inte älskar allt i hela världen (inte än), men som jag redan kommit att älska själv. Det är skönt att han inte är lik Bamse, faktiskt, så slipper han leva i skuggan av min tidigare hund och i stället ta plats i mitt hjärta precis som den svarta, charmiga, småfega lurvtuss han är.
Jag har öppnat ögonen.
Det blir ju så. Vet med Lufsen så hade han varit där sen tidernas begynnelse och lite till och så var han inte det helt plötsligt. Samtidigt är Vilda ett litet monster av ett helt annat kaliber och de är verkligen som natt och dag. Skillnaden för mig blir dock att jag växte upp med Tuffse och han var verkligen MIN hund, medan Vilda är mina föräldrars i första hand. Dock älskar man båda lika mycket på olika sätt.
SvaraRaderaVad för ras är Ramses? Han är söt som socker hursomhelst. :)
Vilda är ett hemskt fint namn!
SvaraRaderaRamses är till större delen bichon frisé och så lite pudel på toppen! =)