16 nov. 2010

1 - Presentera mig själv

Please allow me to introduce myself...

Hur skall jag göra det här? Som på ett AA-möte: "Hej, jag heter Yvonne och jag är..."? Genom poesi och utsvävande metaforer? Ur någon annans ögon? I mina egna ögon? Ur min katts ögon? Jag har verkligen ingen aning.
Vi kan börja med en dröm jag hade i natt.

Jag drömde att jag var en gud. Ordet "gudinna" fanns inte med i drömmen, annars skulle jag använda det. Vi var ett antal smågudar som hade blivit ihopsamlade i en glänta. Där skulle vi sedan offras i en anslutande grotta av en större och mäktigare gud. Anledningen var att det i rymden vandrade omkring ett antal Jesusar och att en av dem nu ville äta vår planet. För att förhindra detta måste ett visst mått av makt offras. Först in var två mindre gudar av varav jag kände den ena. Den mäktigare guden tog in dem till grottan och skanderade en liten bön som fungerade som så att han nämnde den ena guden vid namn och offrade sedan med ord denne och den gud som stod närmast. En av smågudarna förvandlade sig precis efter bönen till en lus och var ju därmed ingen gud längre, så offret gällde nu den andra guden och den mäktigare guden som stod närmast och därmed offrades, räddade planeten och gav så mycket offrad makt att vi andra var säkra och trygga.
Däremot visste vi kvarvarande gudar att det bara var en tidsfråga innan nästa Jesus skulle komma och äta upp planeten (jag föreställde mig att han åt dem som runda, pudersockerdoppade lyxchokladbitar) och att förr eller senare skulle det inte finnas några gudar kvar att offra för att rädda den.

Att presentera sig som en gud eller gudinna är kanske lite att ta i, även om jag liksom många andra före mig anser att alla människor har gudalikt potential. De flesta kastar bort detta potential och även jag som är medveten gör det, vilket resulterar i ett slags självförakt. Bortslösat potential och ineffektivitet är två av de saker som stör mig mest i världen, jag ser dem hos mig själv varje dag och när jag ser dem hos andra blir jag arg och en aning tröstlös.

Skall vi försöka med "söker brevvän a la 12-åringens presentation"?
Jag är en kvinna på 29 vintrar som tycker om djur, böcker och rollspel - såväl levande som dött. Mina älsklingsartister just nu är Gothic Archies och David Bowie och min favoritfilm är Big Fish.

Det är inte heller riktigt rätt, inte sant? Kanske skall jag helt enkelt försöka undvika vidare svammel och i stället presentera mig med den beskrivning som jag en gång tillskrev mig själv och som fortfarande känns korrekt:

Jag är en konservativ rebell.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar