Kropp

Hysterin tycks gripa tag i alla honor jag känner och svepa iväg dem till viktväktare, viktklubbar, träningskort, bantningstabletter, dieter, hetsätning, fingrar i halsen, självsvält och vansinne. De åtrår den där smala kroppen med allt begär som kan rymmas i en människa. De tränger bort allt annat. De gör vansinniga val och gråter och sliter sitt hår när det inte fungerar att stoppa fingrarna i halsen, leva på enbart det ena eller andra eller träna åt helvete tills gråten bränner mer än kalorierna på låren bränns bort.
De äter ingenting för att sedan äta allt, de går ned i vikt och köper nya kläder för den nya vikten och sedan går de upp i vikt och ylar av skam när de inte får på sig kläderna när de börjar äta igen. De kan inte tänka på något annat. De kan inte göra något annat. De kan inte se någon helhetsbild för att siffrorna på vågen eller måttbandet blir på något sätt en metod för att mäta skönhet. Mäter man verkligen skönhet i kilo eller centimeter?

Jag har sedan länge gett upp det där. Accepterat. Jag ser ut så här. Jag äger ingen våg. Jag vet inte riktigt vart måttbandet ligger. Jag vet inte riktigt vad celluliter är och således har jag aldrig haft några problem med dem. Jag gillar stretchtyger och resårband. Visst kommer det dagar då jag önskar att jag vore tunn, men oftare dagar då jag önskar att jag hade superkrafter eller var ofantligt rik eller drömmer om världsherravälde. Men, man kan ju inte få allt.
Jag är älskad. Jag är vacker. Jag har fuldagar och fulveckor i mitt eget sinne, men allt som oftast så har jag bara mig helt enkelt... och vet du vad? Det räcker så.

Samtidigt gör det mig förbannad över allt gnäll. Min kropp vill döda mig. Min insulinproduktion är obefintlig, jag föddes med scolios, jag har fula fläckar på benen orsakade av diabetes och fick en förbannad cysta på ett kilo i magen för ett par år sedan. Jag vet att sjukdomen till sist kommer att ta död på mig. Min kropp är en förrädare, era kroppar är det inte. Vad spelar då utseendet på kroppen för roll egentligen, så länge den fungerar?

Ge din kropp mat. Ge din kropp motion. Ge din kropp sömn. Allt annat är oväsentligt. Allt annat är oviktigt. Allt annat är lyxproblem. Släpp det bara, släpp det.