(Text upphittad bland lösa papper, alltså ej appliceringsbar på nuläget)
Du fann ingen dröm, precis som alla andra nätter. Verkligheten raspade hårt mot din yta och skapade fruktansvärda ljud som du aldrig lyckades utestänga. Var du än gick så ekade dina steg lika tomt i den öde staden. Inget mål, men brist på önskan efter ett dylikt.
Du kunde inte föreställa dig ett slut. Din tömda skalle ägde inte fantasi nog till det fantastiska som målet torde innebära.
Rädslan större änvärlden när dina steg ökade takten. En skugga över axeln.
Du önskade döden, men vågade inte stanna och invänta den. Slutligen föll du och blev liggande.
Vindens smekning skulle ha visat dig hem, men du dog stilla och utan hopp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar