"Ring mig när som helst."
En vänlig uppmaning som getts genom åren av nära och kära. När jag haft en mardröm och vaknat kallsvettig mitt i natten ("Varför ringde du inte?"). När jag känner mig ensam och liten och patetisk. ("Ring mig.").
Men jag brukar inte ringa. Det betyder inte att jag inte uppskattar erbjudandet, men det är väl det att jag egentligen inte tror på det. På natten brukar folk sova. Vem är jag att störa deras nattsömn bara för att jag inte kan sova? Vem är jag att ringa folk när saker går fel och saker är snett och jag är rätt så övertygad om att jag egentligen skulle störa? Så jag ringer inte. Och de slutar uppmana mig. Och jag tar det som ett bevis på att jag egentligen aldrig borde ha ringt och att jag läste dem rätt från första gången. Det är ännu en sådan där sak folk bara säger för att visa att de bryr sig.
Men häromnatten hade jag en mardröm igen. Jag gick upp och tassade försiktigt ut ur sovrummet. Stängde försiktigt dörren efter mig. Tände taklampan och kröp ihop i soffan med hjärtat bultande. Och jag tittade på telefonen, och undrade, men vågade inte. Vänner behöver sin sömn lika väl som min man som låg kvar i sängen i sovrummet bakom den stängda dörren.
Nära och kära har sina liv, sina arbeten, sina måsten. Jag skall inte störa.
En vänlig uppmaning som getts genom åren av nära och kära. När jag haft en mardröm och vaknat kallsvettig mitt i natten ("Varför ringde du inte?"). När jag känner mig ensam och liten och patetisk. ("Ring mig.").
Men jag brukar inte ringa. Det betyder inte att jag inte uppskattar erbjudandet, men det är väl det att jag egentligen inte tror på det. På natten brukar folk sova. Vem är jag att störa deras nattsömn bara för att jag inte kan sova? Vem är jag att ringa folk när saker går fel och saker är snett och jag är rätt så övertygad om att jag egentligen skulle störa? Så jag ringer inte. Och de slutar uppmana mig. Och jag tar det som ett bevis på att jag egentligen aldrig borde ha ringt och att jag läste dem rätt från första gången. Det är ännu en sådan där sak folk bara säger för att visa att de bryr sig.
Men häromnatten hade jag en mardröm igen. Jag gick upp och tassade försiktigt ut ur sovrummet. Stängde försiktigt dörren efter mig. Tände taklampan och kröp ihop i soffan med hjärtat bultande. Och jag tittade på telefonen, och undrade, men vågade inte. Vänner behöver sin sömn lika väl som min man som låg kvar i sängen i sovrummet bakom den stängda dörren.
Nära och kära har sina liv, sina arbeten, sina måsten. Jag skall inte störa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar