17 sep. 2014

Planer

Höst. Det är ett magiskt ord. Höst. Jag saknar långpromenader och min kamera, men kameran ligger ju här och väntar och promenaderna finns där ute. Det gäller bara att få tid till dem också. Tid och lust när det är ljust ute och allt passar in med barn och yetis och allt sådant. På något sätt uppskattar man tid på ett annat sätt efter att man har blivit förälder. Tid för sig själv. Tid för städning. Tid för pyssel. Tid för konst. Tid för att laga en riktigt komplicerad rätt. Tid.
Men där ute någonstans finns hösten med sina gyllene färger. Där ute finns den och där ute hör jag att den börjar viska till mig, få vandringslusten att vakna till liv igen.

Det jag saknar mest med att bo i Kalmar är skog. Det jag saknar näst mest är att fiska. Jag vet att det finns möjligheter till både skogspromenader och fiske inåt landet, men det är ju inte alltid så lätt att ta sig ditåt när man inte är bilburen.

Men snart skall jag ta mig ditåt. Snart.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar