2 feb. 2012

Kalla vindar

Det blåser ny vindar, kalla vindar, vindar som skär mellan ben och märg.
Så vilsen, gråter mig undan ljuset. Borde hålla mig borta helt.
Borde alltid hålla mig borta från allt.

Men jag vet, det är inte äkta. Äkta känslor. Äkta människor. Ingenting  av det jag skriver är sant.
Snart kan jag förhoppningsvis konstruera falsk lycka för att smeta över den falska sorgen, skräcken, gråten.
De falska får radera ut varandra och blotta det som borde vara intakt av innanmätet.

Det skall bli spännande att se vad det är.
Jag hoppas det smakar som maränger.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar